Maja och Lina hade hand om lucka 14. Vi fick strikta order om att ta på oss varmt och komma akteröver. Där stod två fina flickor och såg glada ut med massa ljus i händerna. Alla fick ta varsitt och ställa sig på sidorna om ratten.
Maja delar ut ljus.
Sen delade Maja ut en dikt där alla skulle läsa ett stycke var.
Det lät fint. Och ännu finare lät det när vi läste den i fören där det stod en heliumtub man kunde ha väldigt kul med.
Dikten tänkte jag bjuda på. Dessvärre fattas en eller två rader då jag inte fick tag på de lapparna. Men here you go:
Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistra och flamma
Allan sova i enslig gård
Så även Allans mamma
Snön lyser vit på briggen
Där står Allan med ciggen
Månen vandra sin tysta ban
Snön lyser vit på röjel och bram
Snön lyser vit på taken
Endast Allan är naken
Står där så stolt vid kajutadörrn
Stolt mot den vita nocken
Tittar som många vintrar förr
Upp mot den satta focken
Tittar mot riggen på Cissi och Emma
Vrålar en order med sin djupa stämma
Grubblar fast ej det lär båta
Över en underlig gåta
Tyst är vinden och havet all
Livet därute är fruset
Blott från fjärran av forsens fall
Höres helt sakta bruset
*Text saknas*
Undrar varthän vi ska fara
Vi skålar för Allan den rara
Det här är vår kapten Allan. Han tycker om att leka tomte.
/Emma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar