Stjärnor glittrar på himlen, marelden glimmar i vattnet och snön lyser vit på däck. Det låter som en saga - och stundtals är jag benägen att hålla med. Innan vi lämnade Köpenhamn målades det upp något slags skräckscenario kring den här resan. Jag såg då framför mig ett liv i ständig kyla, mörker och en sjögång utan dess like, så alla bokstavligt talat skulle ligga däckade största delen av dygnet. Lika bra att förvänta sig det värsta. Visst, vi tar oss fram över Östersjön med 18h utan solljus per dygn. Det lilla ljussken som kommer ut från däckshuset täcks snabbt igen av stormluckor. Men efter en stund, då ögonen vant sig, tar sagan vid och nya ljuskällor upptäcks hela tiden. Det här är en upplevelse att minnas - och då som någonting otroligt vackert.
Nu har jag gått vakt i fyra timmar. Hans-Gunnar har berättat för mig om (nästan) varenda stjärnbild och Tobbe och Allan har i sin tur dragit sjöfartsteori med avslutande geografilektion. Som final end byggde vi en snölykta på kajutataket åt nästkommande yrvakna vakt. (bild på lyktan kommer när jag och internetuppkoppingen blir lite bättre kompisar...)
Kvällen har varit lyckad, trots bristen på uppsatta segel. Nu är god tid att sova inför nästa pass klockan åtta. God natt och god vakt. /Cissi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Väl beskrivet. Vackert formulerat, med själ och esperit. Rent vackert, jag vill vara där Cissi. Segla väl//C
SvaraRadera